När jag var yngre ( ja jag är fortfarande ung) så hade jag inga problem med att stå upp för mig själv, jag tog hänsyn till alla andra först men jag gjorde det som kändes rätt! Fick ofta höra att hon kommer klara sig. Hon kan säga ifrån och det kan jag. Men något har hänt!
Det tjocka skinnet har byts ut mot ett tung lager :(
Vad hände? Något gjorde så jag inte längre såg till mitt eget bästa!
Jag har aldrig varit något ego och kommer aldrig bli, alla andra först men ändå inte glömma sig själv.
Men varför har jag så svårt nu att säga ifrån när det gäller " saker" som är privata!? Varför följer man bara med??!
Jag hoppas att skinnet en dag kommer tillbaka, jag hoppas att saker blir bra!
Jag har haft mål i mitt liv men jag har glömt en viktig sak som tydligen var ganska viktig! En dag kanske det målet oxå blir verkligt.
Nej nu ska jag stänga av kranen å gå å slå in min dotters presenter som jag införskaffade idag :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar